Da star vi dar igen, jag (Peter), May-Le, och Vijay ska for andra ganger aka till Yukon Flats. En manad till ute i vildmarken. Nar vi tidigare vagde in vara grejer hade vi 70 kg for mycket. Sa vi fick sallra bort mycket av maten som vi hade tagit med oss. Tyvarr sa blev det en hel del gott som forsvann: kott och goda saser, samt den goda kottfarslimpan som Carol hade lagat at mig. Vi har nog sa vi klarar oss i alla fall, men det ar mest ris och pasta, och ganska smaklosa varor. Man vill ju unna sig nagot gott ocksa ibland. Efter att var pilot Rick hade landat pa den lilla pontonplanss-sjon vid Chena Marina efter att ha skjutsat ut ett annat team berattade han att han h ade problem med generatorn pa planet. Sa han var tvungen att fixa lite delar och byta ut den, och det kunde ta nagra timmar. Vi fick aka hem och vanta en stund till.
Sa smaningom blev det dags for avfard, starten gick bra och Rick gor en skarp hogersvang och det bar ivag norrut over den vackra grona bergiga granskogsterrangen. Efter en halvtimme passerade vi White Mountains som ar en sagolikt vacker bergskedja. Efter det planar terrangen ut och det blir mer vatmarker och vi kunde borja skymta de omraden vi ska arbeta i. Man kan se Yukon River som slingrar sig fram genom tarrengen, och sma sjoar. Vi fick syn pa de tva sjoar vi skulle arbeta med under forsta veckan och de lag valdigt nara varandra. Skont att slippa frakta de tunga ryggsackarna sa langt. Nar vi val hade landat hade vi svart att hitta en bra taltplats. Det ar tatt med ris och buskar. Vi tog oss i land pa kortsidan av den avlanga sjon. Det var tatt med ris overallt och vi fick ta i med hardhanskarna for att rensa en plats at oss. Tur att jag tog med mig den stora "same-kniven" som gar att anvanda som en machete. Rojningen tog sin tid, sa nar vi var klara med taltplatsen och atit middag sa var klockan strax efter 23 - och vi som ska upp om tre timmar for att jobba! Det kommer att bli en tuff dag i morgon....
Forsta morgonen var kommen, och vi gjorde den sedvanliga frukosten med grot och kaffe. Normalt brukar Vijay och jag gora var "trapline" fardigt innan vi gor vara egna uppdrag, men May-Le maste borja med sin fagelstudie kl 03, eftersom faglarna ar som mest aktiva och ljudliga da. May-Le vill inte ga runt sjon ensam, sa vi maste planera sa att det blir smidigast for oss alla. Vijay tog pa sig uppdraget att ga med henne under forsta rundan. Jag borjade gora mig fardig for mitt jobb, allt gar sa mycket smidigare nu da jag har gjort det har nagra ganger, man vet vad som ska med, och vilken utrustning som ska packas i den lilla baten sa att man lattast ska hitta sakerna nar man behover dem. Det ar inte latt att leta efter grejer i den lilla baten. Nu har jag fatt lite extra uppdrag och ska ta fler vattenprover och lagga fyra mjardar som ska placeras 10 m fran land for att checka om det finns fisk i sjon. Onodigt tycker jag, nu da jag har fiskeutrustningen med mig. Nar jag lodade djupen i sjon sa ver den 1.7 m som djupast. Det kandes onodigt att kasta imjardarna da, sjon blir ju i stort sett bottenfrusen da den ar sa grund. Den har sjon har det brunaste vatten jag sett hittills, en riktig dypol! Det ser ju inte sa smakfullt eller gott ut atdricka av det har vattnet aven efter vi har filtrerat det. Det har samma farg som urin och smakar pest. For att hamta dricksvatten maste jag ut 25m fran land for att komma forbi omradet med alger och gron soppa som ligger som ett band runt stranden. Jag blandar vattnet med mycket smak- och vitaminpulver for att det ska ga att dricka, men da blir det valdigt sott istallet. I morgon ska jag bara ta nagra vatten prover och vittja mjardarna, efter att jag gatt rundan med May-Le.
Nar jag var fardig for dagen och rodde i land blev det dags att hjalpa till med fallorna, och det blev besvarligt pga allt ris och taggiga buskar. GPS'en fick valdigt dalig mottagning inne bland trad och rish-vete. Det var valdigt svart att placera ut fallorna, och vi fick marka u t dem val for att kunna hitta dem igen dagen darpa. Det blev en sen aterkomst till lagret for att ata middag innan det blev sangdags. Nu var det min tur att ga rundan med May-Le. Det var risigt ungerfar halva vagen runt, men sedan kom vi till ett stort falt med gras som var valdigt latt att ta sig over - skont! Vi passerade ocksa ett inlopp dar vi gick over en baverdamm. Inga farska spar efter varken bjorn, varg, elelr alg runt sjon. Det tog oss nastan sex timmar att vandra runt. Vi blev ratt slut efterat. Solen steker pa den har dagen, sa direkt efter snabblunchen stressade vi vidare for att vittja rattfallorna. Man har inte direkt nagon lust att dissikera sura halvruttna rattlik! Dissikeringen ska ske innan de laggs i burkar med alkohol for att alkoholen ska tranga in invartes och doda alla nedbrytnings-bakterier sa att djuret bevaras battre. Vi gav oss in i ris-h-vetet och letade ratt pa de 65 fallorna. Herregud vad manga vi fangade forsta dagen; 21 stycken! Det ar lika manga som vi brukar fanga pa en vecka! Det tog lang tid att ta hand om djuren. De var alla i bra skick forutom den sista. Den var fruktansvard! Ackliga maskar vallde ut ur munnen pa den och den luktade vedervardigt. Jag blev blank i ogonen och sa; den har klarar jag inte av! Vi matte den bara och slangde den i burken med alkohol utan att dissikera den Usch!
Nasta dag var det dags for nasta sjo som enligt GPS'en ligger 574 m fran lagret. Ris-h-vete halva vagen bara som tur var. Nar jag var fardig med djuplodningen av sjon och kom tillbaks till land markte jag att baten borjade bli lite slak och plufsig, och det borjade valla in vatten i den nar jag skulle kliva ur. Fy vad obehagligt! Tur att jag var vid land. Jag upptackte ett litet hal pa insidan under ventilen. Jag hade ingen lust att ga tillbaka till lagret och laga den, sa jag pumpade upp baten och planerade jobbet i etapper; ut pa sjon for 20 minuters jobb, sedan tillbaks till land och pumpa, osv. Det fungerade utmarkt. Val tillbaks i lagret fixade jag halet, sedan dags for rattcheck igen. 18 st i fallorna denna dag, och tre dagen efter - det tar sig!
I morgon ar det sista dagen i det har lagret, och sedan flytt till ostra sidan av Yukon Flats. Vi har inte sett en bjorn under hela denna forsta vecka. Forra gangen vi var pa ostsidan sag vi inte en enda bjorn dar heller. Det var bara i de mittersta omradena som det kryllade av dem. Det kanske blir en lugn period den gangen? Vi har i alla fall sett en vithovdad orn och en duvhok som flog precis over vara huvuden, samt hundratals ander och gass med sina sota kycklingar, och lom, skrakar, "buffel heads", vigg, grasander, och forstas "camp-robbers" - gra lavskrika, som kommer och fosoker snatta nat fran taltplatsen varje natt. Vi ha ocksa ekorrar som skriker och skranar nar de upptacker var narvaro. Det ska bli spannande att se vad som vantar omkring nasta sjo vid nasta lager!
No comments:
Post a Comment