Ljudet av korpvingar

För ett par veckor sedan var vi på fisketur till Dune Lake, 45 min flygning med "floatplane" sydväst om Fairbanks. En förmiddag då vi satt i båten hördes ett ljud som jag inte hört sedan vi bodde i Abisko, och isfiskade på Appajaure. Precis som då njöt vi av den totala tystnaden, och så kom det trolska ljudet av korparnas vingslag långt, långt uppe i skyn. Helt underbart. Andra ljudfenomen var de ljudliga plasken från regnbågarna som hoppade efter insekter - det lät som stora krokodiler - vilka firrar! En natt hörde vi en räv gläfsa utanför stugan, men inga vargyl, och inga björnar som kom och letade mat. Under sommaren har en svartbjörnshona med ungar hållit till vid stugan, men de hade tydligen knallat vidare då vi kom. Något år tidigare gick björnarna mellan stugan och sjön, och stal fisk om man lämnade den obevakad en kort stund. Andra gäster hade haft björnbesök på verandan, utanför det stora fönstret och den tunna ldörren - lite väl spännande kanske. Vårt första björnmöte låter fortfarande vänta på sig, får se hur det går om vi åker ner till Denali National Park senare i höst. Först måste vi nog köpa en bil, tågen går bara en gång i veckan nu då turistsäsongen är slut, och det har börjat bli lite småkyligt att cykla. Fram till mitten av september var det fortfarande kanonvarmt här, men nu blåser nordostliga isvindar in från Kanadas tundramarker. Det är fortsatt vackert väder höstväder ändå, med klarblå himmel och härliga färger. Vi har plockat en del bär, som ser ut som våra lingon men i själva verket är "Lowbush Cranberries", en variant av tranbär som vi inte har hemma i Sverige. Lite sura, men det blev en laddning god sylt, och nu står tranbärsdricka på tur.