Sitter pa Seattles internationella flygplats och tittar ut pa flygplan, gates, sma bilar och manniskor som ror sig at alla hall i ett gramulet kustvader. Jag ar nu halvvags mellan Winnipeg och Fairbanks, pa vag hem fran en veckas konferens: 13th North American Caribou Workshop. Det har varit en intressant vecka, med manga nya intryck och kunskaper, och moten med spannande personer som pa ett eller annat satt jobbar med caribou, de vilda renarna har i Nordamerika. Caribou skiljer sig en del fran vara renar: de vandrar over enorma omraden, och ar ocksa mer anpassade till dessa langa forflyttningar pa tundra och i skog, bland annat genom att de ar storre och har langre ben. Under veckan fick jag ocksa lite inblick i hur svart det kan vara att "skota" dessa flockar med caribou - de vandrar in och ut fran olika lander, stater, kommuner, och det ar manga som ar inblandade. Ursprungsbefolkningen har ocksa ibland en helt annan syn pa caribou, jakt, och traditioner an vad de vasterlandska viltvardarna och forskarna har, vilket kan gora det svart att na gemensamma mal. Forhoppningsvis gar samarbetet vidare, det ser i all fall ut att ga i ratt riktning. Winnipeg och Manitoba har en spannande historia, och det finns mycket att lara om hur det har varit har forr: fore och efter att engelskman och fransman kom hit. Under veckan besokte vi bland annat ett indianreservat utanfor Winnipeg, dar befolkningen jobbar for att bevara sitt sprak och traditioner, och fora dem vidare till de yngre generationerna. Vi gick en liten tur och fick lara oss litegrann om olika vaxter, och hur de kan anvandas, och en av de "aldre" berattade om klansystemen och vad de betyder. Mycket intressant. Undrar vad folket som bodde har forr hade tankt om de fatt se vara nya moderna stader, bilar, bussar, flygplatser, och flygplan. Manniskan som nomad lever vidare - men pa ett annat satt, och pa andra grunder. Funderade lite pa nybyggarna nar vi flog over Klippiga Bergen, att de overhuvudtaget tog sig over denna enorma bergskedja ! Att se prarien fran ovan ar ocksa en upplevelse - fullstadigt platt, och inrutat i fyrkanter, som i sin tur ibland ar inrutade i mindre fyrkanterm, sa langt ogat nar. Manniskan ar bra underlig i sitt satt att hantera naturen bland! Kul med lite kontraster i alla fall. Snart ar jag "hemma" i Fairbanks igen, dar det har blivit rejal vinter under veckan, ska bli skont att byta ut regn mot sno!